Fråga experterna om allt kring repslageri

Har du frågor kring repslageri så är du välkommen att få hjälp av våra experter. Det kan handla om metoder, tekniker, material, redskap osv. Hur splitsar man ihop två repändar? Hur skapar man en hållbar ögla på ett rep? Eller så undrar du kanske hur mycket tågvirke som gick åt för Ostindiefararen Götheborg? Det finns massor att klura på vare sig det handlar om praktiska saker i vardagen eller lite mer teoretiska frågor. Du måste inte vara båtägare för att fråga oss. Alla är välkomna. I mån av tid hjälper vi gärna till att besvara dina frågor.

Skriv frågorna i kommentarsfältet som du får fram genom att klicka på länken under rubriken. Alternativt att du klickar på rubriken. För då blir kommentarfältet synligt.

Comments

  1. Felix säger

    Hej
    Ska ha rep till en kulturhistorisk miljö ca. 1910-talet. Är lockad till att inreda med flätad hampalina men är osäker på om det blir historiskt korrekt.
    När började flätade linor tillverkas?

    • Allan Nilsson säger

      Hej Felix kan ej svara på din fråga. Jag har försökt men ej hittat något årtal. Mvh Bernt

  2. Hej!

    Jag undrar om ni kan förklara beteckningarna på klenare gods som säljs som dimension 6/1,6/2,..,6/4? Främst har jag sett det för hampa, lin och bomull.
    Jag har även sett jutegarn som sålts med beteckning 1500/3.
    Vad står de olika siffrorna för?

    Sen undrar jag om allt garn för reptillverkning är av samma dimension? Och om diameter /omkrets styrs av antalet garn i varje kardel, eller om det är olika tjocka garn i t ex 8mm rep och 16 mm rep men samma antal trådar?

    Hälsningar, Jim

    • Bernt Larsson säger

      Hej Jim! 6/1-6/10 snören.6 står för antal trådar garnet innehåller.
      1.10 står för hur tjock eller tun tråden är.1=tjockast. 10 = tunnast.
      Jute garn 1500/3 1500 met per kg 3trådar i varje garn. Garnen bör vara lika tjocka i varje del i dukten
      Om det är något som är oklart så ring 0706602084.
      MVH Bernt.

  3. Hej!
    Jag har frågor kring repslagning med granrötter. Hur hållbart är det över i tid i utomhus miljö?
    Har ni någon ide om vart jag kan vända mig för att lära mig mer om detta hantverk, både praktiskt och teoretiskt?
    Vänligen Sanna

    • Börje Johansson säger

      Hej Sanna!

      Tack för din fråga! Här kommer svaret:
      Rotslöjd är ett mycket gammalt hantverk. Hur gammalt vet vi inte! Rötterna insamlades under sommar och höst. Det vanligaste var rötter från björk, gran, tall och sälg! De skrapades rena från bark och torkades. Innan användningen lades rötterna i ett vattenbad. Granrötter användes bl.a till ruttningsmotståndskraftiga rep!

      Man tog de upp de blötlagda rötterna, som ofta klövs. Nästa steg var att tvinna samman flera rötter till lång enhet, vilken vi kallar för dukt eller part.
      Sedan var dags att tvinna/lägga ihop 2, 3 eller fler parter i motsatt riktning mot parten till ett rep.

      Repen användes ofta till gärdsgårdar och till notfiske men även till korgar.

      Samerna har slöjdat med rötter sedan 1500-talet. Du kan nog få mer information av någon samisk slöjdklubb!

      Lycka till!

      Med vänliga hälsningar

      Börje Johansson
      Repslagarmuseet
      070 3452980

  4. Pierre Josefsson säger

    Hej! Jag har en fråga som jag hoppas ni kan svara på. Jag har läst i ett mål från mitten av 1700-talet om en gästgivare som ber en repslagare lägga hästtömmar till vänster eftersom tåten var något grann. Hampatrådarna var alltså något fina. Men vad menas med att lägga tömmar till vänster?
    Med vänlig hälsning
    Pierre Josefsson

    • Allan Nilsson säger

      Hej Pierre!
      Tömmar gjordes ofta av hästtagel, framför allt när det gällde vinterkörning, då tagelrep inte blev stela som rep av lin eller hampa!
      Lägga till vänster betyder säkert att man la ihop dukterna 2, 3 eller 4 åt vänster. Vänsterslaget, som vi kallar det!

      Carlmarks tillverkade hästtömmar så sent som på 50-talet. Då var ena sidan vänsterslagen och den andra högerslagen. Anledningen till detta var att då snodde tömmarna inte ihop sig. Jag har en bok som heter Tagel, där finns foton på tömmar gjorda av tagel! Vi gjorde det på museet…
      Mvh Börje Johansson

  5. Roy Cassé säger

    Hej!

    Jag arbetar på Köpings museum, och vi har en otrolig skatt av äldre sejlarredskap. Jag har i tankarna att börja använda utrustningen, i varje fall det som är i brukbart skick, men de är inte helt lätta att förstå sig på. Kan jag få skicka bilder till er o få lite hjälp hur de ska användas?

    • Allan Nilsson säger

      Jag vet inte om vi är de rätta personerna i detta fall som kan ge dej svar, men skicka bilder till b.larsson@repslagarbanan.se så får han avgöra om han kan ge dej något svar eller vidarebefordra till någon annan som kanske kan hjälpa till.

  6. skolarbete säger

    Hur tillverkar man tagel rep. Det jag vet är att man spinner garn av fibrerna, men när kommer tagel in i processen?

  7. Torbjörn W säger

    Hej!
    Jag håller på och experimenterar med en torsionsmekanism i rep för en modell av en medeltida ballista(kastmaskin).
    Litteraturen jag har tillgång till beskriver att man ska behandla repen med klövolja(”Neat’s foot-oil”). Hur påverkar oljan repets elastiska egenskaper? Det bör ju minska friktionen mellan fibrerna, och därmed få det att hålla längre, men påverkas själva repets elasticitet något?

    Och som bonusfråga, skulle ni rekommendera tjära, linolja eller mineralolja för att ersätta klövoljan?

    Mvh Torbjörn W

  8. Tommy Larsson säger

    Hej
    Jag har just påbörjat att bygga en trampsvarv av egen design men sneglar på hur man gjorde sådana på 1800-talet.
    Som drivrem mellan svänghjulet och drivhjulet för själva svarven använde man rep. Vet ni vilket material och typ av rep som passar bäst i en sådan applikation och vad använde man för material i ett sådant rep på 1800 talet?
    Jag designar svarven för ett ändlöst rep förmodligen runt 5-6m långt med ca.14-16mm tvärsnittsdiameter, tror det kan vara lagom för detta. Så repet bör vara lämpligt för långsplits också. Men har inte ännu helt bestämt hur jag ska ställa upp svänghjulet i relation till själva svarvdelen så det kan påverka dimension, ska pröva mig fram lite:-)

    • Börje Johansson säger

      Tack för din förfrågan!

      Tyvärr har du fått vänta på svar, eftersom Bernt som fått din fråga har skickat den vidare till mig, Börje Johansson f.d. museichef som slutade på museet vid årsskiftet…

      Nu till mitt svar:
      Sedan bronsåldern har lin (Linum usitatissimum) odlats i Sverige. Hampa (Cannabis sativa) började odlas under medeltiden. Både lin och hampa har odlats i hela Sverige. Båda sorterna har odlats på de flesta gårdarna. Fibrerna är likartade och bereds på motsvarande sätt: sådd, (linåkern måste rensas från ogräs), skörd (lin rycks upp med rötterna, medan hampa skärs av en bit upp på stjälken), sedan torkas skörden och man tar hand om fröna (frörepning). Därefter rötas stjälkarna i vatten eller på ett fält. Sedan torkas stjälkarna. Fortsatt beredning är: bråkning (de vedartade “skalet” bryts sönder, därefter skäktning och häckling. Nu är fibrerna klara för spinning, antingen på slända, spinnrock eller spinnhjul.

      Lingarnet användes mest till kläder, handdukar, lakan o.s.v. Hampgarnet användes till grova arbetskläder, såsom smedförkläden. Både lin och hampa var råmaterial till tågvirke. Lin till snören och linor och hampa till grövre linor, trossar och kablar.

      Jag rekommenderar hampa, eftersom diametern på drivlinan är 14-16 mm. Vi har båda dimensionerna i lager. Treslagen hampa 14 mm 24:-/m och 16 mm 28:-/m. Tänk på att till långsplitsen får du räkna med en extra meter. Vi gör gärna långsplitsen som kostar 200:-. Kontakta gärna Bernt Larsson vid beställning eller om du har några frågor
      Med Vänliga Hälsningar
      Börje Johansson
      f.d. museichef

      Bernt Larsson
      070-6602084
      b.larsson@repslagarbanan.se

  9. kaj malm säger

    Undrar hur n repslagar nål ser ut.

    • Allan Nilsson säger

      Hej Kaj!
      Det finns några olika modeller och storlekar, är det något speciellt ändamål som du tänker på?

  10. Hej,
    Jag tänkte använda juterep som dekorativa handtag. Är era rep processade med JBO(Jute batching oil) ?
    Har hört att JBO kan framkalla allergiska reaktioner(?)
    Mvh Andreas

    • Bernt Larsson säger

      Hej Andreas!
      Enligt samtal med grossist. Så kan det vara så att det är processat med JBO, men har ej hört talas om någon fått någon reaktion. Men inget vi kan garantera på något sätt.

  11. Gunnar Boman säger

    Hej
    Har en relingslist/avbärarlist på min Holländska stålbåt av cirka 100mm hampa. Ska man impregnera eller behandla den på något sätt.

    • Bernt Larsson säger

      Hej Gunnar!
      Vi behandlar all hampatross (för utomhusbruk) med tjära. Alla garnen går igenom ett varmt tjärbad innan vi slår ihop kardelerna till en tross, annars ruttnar den ganska fort.
      Du kan försöka stryka på varm tjära, (ca 60 grader) med en pensel och så noga det går.
      Det är mitt tips!
      MVH Bernt L

      • Gabriella Ekström säger

        Åh precis den info jag letat efter. Jag vill impregnera mina egna rep. Jag kokar alltså hampan! (Ja, det blir mycket mysigare än att pensla på) och sedan? Hängs det upp på tork? Görs det på något speciellt vis? Vet du var jag kan läsa mer om det? Något jag bör tänka på? Hur länge ska dom ligga i? Kokar antagligen 40 m i taget. (Tänkte göra egna fendrar)

Speak Your Mind

*