Har du frågor kring repslageri så är du välkommen att få hjälp av våra experter. Det kan handla om metoder, tekniker, material, redskap osv. Hur splitsar man ihop två repändar? Hur skapar man en hållbar ögla på ett rep? Eller så undrar du kanske hur mycket tågvirke som gick åt för Ostindiefararen Götheborg? Det finns massor att klura på vare sig det handlar om praktiska saker i vardagen eller lite mer teoretiska frågor. Du måste inte vara båtägare för att fråga oss. Alla är välkomna. I mån av tid hjälper vi gärna till att besvara dina frågor.
Skriv frågorna i kommentarsfältet som du får fram genom att klicka på länken under rubriken. Alternativt att du klickar på rubriken. För då blir kommentarfältet synligt.
Hej!
Vilket material och dimension skulle ni rekommendera till trampsnöre i äldre vävstolar? 5 mm blir lagom, men kan det slås trelaget så jag kan splitsa öglor i överänden? (är usel på att splitsa tvåslaget). Sisal vet jag att det inte duger så länge, det nöts av jättefort!
Mvh Anna-Karin Svenlin.
Hej Anna-Karin!
Tack för din förfrågan!
Det är en smaksak vilket material du skall välja!
När det gäller 3-slaget 5 mm i naturmaterial följande i lager:
Lin, naturell, grön, orange 7:-/m
Jute, naturell 6:-/m
Hampa, naturell 7:-/m
Bomull, blekt vit, 5:-/m
Vi levererar gärna via post, så det är bara att välja vad du vill ha!
Ring eller maila gärna, om vill önskar mer info!
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Repslagarmuseet
museichef
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
Hej igen!
Efter att ha kollat med några personer, bl.a. en i styrelsen för Västgötalin, så har jag följande rekommendation:
Många använder flätade syntetsnören. Där har vi en stor sortering i olika färger: 1 mm – 1 kr/m, 2 mm – 2kr, 3 mm – 3 kr, 4 mm – 4 kr samt 5 mm 5 kr.
Vill man använda naturmaterial, så anser vi att 3-slagen, 5 mm hampa är bästa valet. Den kostar 7 kr/m.
Mvh Börje Johansson
Jag och en vän har köpt Bogserbåten Sverre som kommer här ifrån . Byggd 1917 vid Lödöse . Undrar nu om ni vet eller om ni kan göra en stävfender i rep . Båten är 16*4 m . Med vänliga hälsningar K. H. Göteborg
Hej!
Vad trevligt! Vi har tidigare tillverkat en stävfender i kokos, till en äldre bogserbåt. Vi kan nog även tillverka en stävfender till dig!
Vi behöver bl.a. veta av vilket material den skall tillverkas av, hur den skall fästas samt grovlek och storlek. Ring gärna eller kom på ett besök till Repslagarmuseet.
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Repslagarmuseet
museichef
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910, val 3
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Hej!
Jag har flätat en ”bordsskiva” till ett soffbord av jutesnöre, ca 3 mm, på en ram av metallrör. I efterhand så insåg jag att det inte kommer att tåla spill. Finns det något sätt att impregnera jutesnöret i efterhand?
Vänligen, Helena
Hej Helena!
Tyvärr är det nästan omöjligt att impregnera tågvirke i efterskott. Det impregneringsmedel, vi använder är trätjära. Men då tjärar vi garnen innan vi tillverkar rep av dessa.
Jag tror att du kanske kan använda någon form av textilfärg, men är inte säker på resultatet. Bäst är att du provar dig fram på bitar av jutesnöre eller juterep, innan du behandlar ”bordsskivan”!
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Repslagarmuseet
museichef
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910, val 3
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Hej;
Känner ni till ett repslageri som fanns i Eskilstuna ca 1820 – 1920? Sista ägare var sejlaren J.F. Ekström.
Ytterligare en fråga, finns det någon teknisk förklaring till att rep slogs till höger medan linor slogs till vänster?
Hälsningar/Ivar Thurang
Hej Ivar!
Det finns en doktorsavhandling i Etnologi av Allan T Nilson, tryckt 1961 av Nordiska museet. I avhandlingen finns en förteckning över repslagare. Allan T Nilson var en mycket viktig person, när vi byggde upp Repslagarmuseet. Bl.a. min personlige mentor. Allan T är tyvärr avliden, sedan några år.
I förteckningen i avhandlingen står följande om Eskilstuna:
Norling, J., sejlare, CC 1830
Ekström, J.E., CC, 1840
Ekström, J.E., etabl. 1876. SH 1880, SH 1900.
Ekström, Selma, född 1866, 26/3. M 1918. 1876.
FÖRKORTNINGAR:
CC, årtal = Commers Collegi årsberättelser för handlande och hantverkare i RA
M = Matrikel för repslagarnas intresseförening 1918.
RA = Riksarkivet
SH = Sveriges Handelskallender
FÖRKLARINGAR:
Repslagare, tillverkar i huvudsak rep, trossar och kablar
Sejlare, tillverkar i huvudsak linor och klenare gods.
Svar till nästa fråga:
Repslagare och Sejlare var två olika yrken (olika skrån med rötter från 1500-talet fram till 1846. Utbildning startade att man antogs som lärling, så småningom kunde man bli gesäll, nästa steg var mästare, som fick driva egen verksamhet. Varje skrå utsåg en ålderman. Dessutom hade skrå hade egna krav på utbildningen. Repslagare tillverkade grövre gods, såsom trossar och kablar. Sejlarna tillverkade klenare varor, så kallat smågods.
Normalt var repslagarna högerhänta och sejlarna vänsterhänta.
Vet inte varför, men det kan ha varit beroende på material eller tradition. Numer är i princip alla garn maskinspunna.
Utdrag ur Nordisk Familjebok – Nykarlebyvyer:
”Arbetet kan uppdelas i häckling och garnspinning, tross-slagning och smågodstillverkning, och dessa olika tillvägagångssätt kräfde olika särutbildning af yrkesmännen, som kommo att delas i två stora grupper, repslagare och sejlare. De förre voro kabelgarnsspinnare (alla trossar göras af kabelgarn), hvilka spunno allt garn i höger hand och därför måste vara högerhändta; sejlarna däremot spunno smågods, som till större delen var “vänsterdraget“, hvarför de i regel voro vänsterhändta.”
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Repslagarmuseet
museichef
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910, val 5
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Hej! Jag ska göra trossar till en modellbåt och tänker då använda 4 längder av bomullsmattvarp. Hur ska dessa tvinnas ihop? Ska jag tvinna dem alla åt samma håll som de är vridna nu och sedan lägga ihop dem så att de snurrar ihop sig och bildar trossen? I skolan gjorde man ibland snoddar av ett långt garn som tvinnades hårt och sedan dubbelveks. Är det en bra metod? Och hur gör man då med fyra kardeler? Hälsningar Maria
Hej Maria!
Ursäkta dröjsmålet med svaret. Det har fungerat dåligt med maildistributionen från vår hemsida, men nu skall det vara fixat…
Så till din fråga:
Att tillverka linor kan fungera helt OK enligt din beskrivning. Enklast är om man är tre personer, som sköter tillverkningen. Två personer tar var sin pinne (lik en blyertspenna) och ställer sig mitt emot varandra med 3 – 5 meter emellan. Den tredje personen binder fast ett garn i den ena pinnen. Sedan går hen fram och tillbaka mellan pinnarna och ”streckar” tills dess det antal garn, som önskas, har dragits ut. antalet garn bestämmer repets tjocklek. Viktigt att garnbunten hålls sträckt, så alla garn blir lika långa lika långa. Nu börjar de två garnhållarna att tvinna garnbunten åt var sitt håll (i motsatt riktning mot garnspinningen). Viktigt att garnen hålls sträckta hela tiden. Tvinningen bör vara kraftig, eftersom hälften av tvinnet försvinner vid hopslagningen.
Vanligt är att man viker garnbunten på mitten (då blir repet 2-slaget), viker man det tre gånger blir 3-slaget och 4 gånger 4-slaget. Mycket viktigt att garnbunten är sträckt hela tiden! Nu släpper en av garnhållarna sin pinne, men håller sin ända av den tvinnade garnbunten med ena handen och släpper efter försiktigt, då börjar garnbuntarna slå ihop i motsatt riktning mot tvinningen. När hälften av tvinnet slagit tillbaka kommer repet i balans. Blir det för löst har man tvinnat garnen för lite eller för hårt då har man tvinnat för mycket. Tänk på att tagla ändarna, göra en ändknut eller lägga några varv med eltape eller liknande runt. Gör även detta innan man delar repet i kortare bitar!
INFO:
Vi har gjort tågvirke till modellbåtar tidigare! Men oftare i originalformat. Så t.ex. har vi tillverkat allt tågvirke till Ostindiefararen Götheborg, mer än 25 ton…
Första frågan är vilket material som skall användas. Det går att använda mattvarp eller garn av många slag (bomull, lin, hampa, ull, syntet eller ett flertal andra fibrer). Jag tycker att du skall använda det material, som originalet hade. En gammal träskuta hade helt säkert hampa. Nästan allt tågvirke för maritima ändamål var tjärat med trätjära.
Andra frågan gäller dimensioner och slagningsmetod. Riggen bestod av trossar eller kablar, 3- eller 4-slagna och i dimensioner(diameter) från 10 till 100 mm, ankarkabeln var ibland ännu grövre.
Man använde många olika dimensioner i riggen, helt beroende på vilka funktioner det färdiga tågvirket skulle ha och vilka påfrestningar det skulle utsättas för.
Sista frågan gäller viken skala modellen byggs i, så man kan få rätt dimension för varje typ av tåg. Det räknar man lätt ut.
Jag bifogar en kort beskrivning över hur man tidigare slog tågvirke samt en kort beskrivning av Repslagarmuseet.
Återkom gärna om du har några frågor!
LYCKA TILL!
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Repslagarmuseet
museichef
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910, val 5
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Hej!
Jag söker någon litteratur om repslageri, historia och utveckling runt 1850-1920. Repslageriet vi skall skriva om fanns då i Uddevalla.
Tacksam för hjälp
Med vänlig hälsning
Eva Bauer
Tack för din fråga!
Det finns en doktorsavhandling i etnologi av Allan T. Nilson. Den heter: Studier i svenskt repslageri.
Vi har boken till salu i Repslagarmuseets butik. Jag är på museet onsdag nästa vecka. Då skall jag kolla i en förteckning av svenska repslagerier i boken, vad som finns om Uddevalla.
Återkommer då med mer information.
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Repslagarmuseet
museichef
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910, val 5
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Hej igen!
Nu har jag hittat lite information om repslagare i Uddevalla! Har skannat in framsidan av avhandlingen, första sidan av förteckningen över repslagare verksamma i Sverige under perioden 1750 – 1950 samt sidan där Uddevalla finns med. Avhandlingen finns till salu i Repslagarmuseet butik. Osprättat exemplar finns för
500 kronor!
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Jag håller på att skriva om hur Mariestads domkyrka byggdes i början av 1600-talet och bifogar nedan ett utdrag ur texten. Min fråga gäller tågen eller linorna. Av räkenskaperna framgår att de var ”6 tummar tjocka”. Jag har försökt tolka det, men vad betyder det egentligen?
Det sägs inget om vad linorna är gjorda av. Går det att bedöma det?
När det gäller det andra inköpet finns ett specificerat kvitto, men det är skrivet på 1600-talstyska och för mig obegripligt.
Utdrag: ”För att kunna mura upp det höga tornet behövdes det mer än muskelkraft. Byggmästaren Tönnis (Thomas) i Skara fick uppdraget att bygga en ”vinnekonst” – en vinda med hjul som skulle användas för att hissa upp materialet . Två tåg eller linor, avsedda till att vinda upp kalk och sten på tornet inköptes i Nya Lödöse. Linorna var 56 famnar långa och 6 tummar tjocka. Det betyder att de var nästan exakt 100 meter långa och att tjockleken var 15 cm – om vi förutsätter att man med tummar syftar på tum . Om det i stället är omkretsen som avses, blir diametern cirka 4,7 cm, vilket förefaller rimligare.
Mäster Tönnis vidareutvecklade tydligen sin vinda. Den kom senare att kallas för kran, och var då utrustad med gjutna koppartrissor. 1612 inköptes två nya linor, som kostade hela 123 daler .”
Hej!
Tack för din fråga!
Du har rätt, det är en mycket kraftig tross! Fram till mitten av 1900-talet mättes tågvirkets (linor, trossar och kablar) tjocklek mm omkrets.
Så trossen bör ha varit precis som du anger 47 mm. Som jämförelse kan nämnas, att de trappräcke vi på tillverkar museet är av hampa och 36mm tjockt. Draghållfastheten är cirka 4 500 kg.
En annan jämförelse är att tågvirket, som museet tillverkade till Ostindiefararen Götheborgs stag och vant är nästan 100 mm tjocka och tillverkad av kabelslagen tjärad hampa och har en hållfasthet
på omkring 24 ton.
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
Repslagarmuseet
museichef
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Hej!
Jag köpte på en loppis i Öregrund, två gamla rep på ca. 10-20meter (20mm diam) ca. Mått.
Min frågan är, i vilket materiel dessa är tillverkade av.
Ganska stickigt rep, känns gammalt och stelt/segt att knyta, men är i väldigt god kondition.
Hur går jag tillväga för att få svar på min fråga.
Tacksam för svar vart jag kan vända mig.
Mvh
Claes N
Hej!
Jag är sugen på att börja splitsa som hobby och har surfat runt i vad som känns en oändlighet för att hitta verktyg.
Jag känner att jag behöver, segelmakarhandske, nålar, märlspik och bivax.
Har en del rep hemma, men vill gärna ha bra rep för att tillverka bla. grytunderlägg och dörrmatta.
Vart köper jag detta? Vet inte heller vad för storklekar som är bra osv. på nålar och märlspik.
Tacksam för tips =)
P.S jag bor i Göteborg.
Mvh, Alexia
Fråga till experten
Jag planerar att tillverka traditionella fendrar för att använda för min bohusjulle. Jag önskar råd om mest lämpligt material för dessa. Jag har tillgång till en instruktion som bygger på 12 mm rep, men ska jag välja hampa, manilla eller sisal? Och finns det något att tänka på om jag bör väljer tjärat material eller inte om jag väljer hampa, med tanke på att jag har ett fernissat skrov?
Tack på förhand.
Mvh
Olle Nordahl
Hej,
Jag skall byta snöret som sitter virat runt greppytan på ratten till min segelbåt. Blev väldigt glad när jag hittade treslagen hampa av rätt diameter i er monter på båtmässan. Det ser exakt likadant ut som det som sitter där idag (och som klarat ett antal år).
Hur skall jag göra för att få en ”tight” virning? Blöta innan? Absolut inte blöta innan?
Vill ju att det sitter ”fast”.
Hälsningar,
Johan
Hej Johan!
Tack för att köpt snöre från Repslagarmuseet! Här kommer svaret:
De flesta växtfibrer ”tar upp vatten”, varvid fibrerna krymper och blir tjockare! (Jämför med en disktrasa). När det torkar igen,
återgår det ungefär till sin ursprungliga längd och tjocklek.
Alltså bör snöret/linan vara så torr, som möjligt, när du klär greppytan på ratten. Då blir det bara ”tightare”, när det blir vått. När det sedan torkar, återgår
till normalläge igen.
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
museichef
Repslagarmuseet
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910, val 5
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Hej! Jag är korsordskonstruktör, och sitter just nu och gör ett bildkryss där jag har lagt in lösningen ”REP”, och när jag skulle göra ledtråden ”SLÅS PÅ BANA” slår det mig att jag inte vet korrekt preposition: heter det att man slår rep PÅ repslagarbanan, eller rep i repslagarbanan?
Tacksam för svar! Mvh Johan Gustafsson
Hej Johan!
Tack för frågan? Man kan säga både i och på banan! Det vanligaste är på banan. Men om repslagarbanan är täckt (ligger i en byggnad) kan man säga att repet slås i banan.
Vår repslagarbana ligger i ett 280 m långt hus, men vi säger ändå ”nu skall vi gå ut på banan och slå ett rep”!
Med vänliga hälsningar
Börje Johansson
museichef
Repslagarmuseet
Tågvirkesgränd 3
446 37 Älvängen
0303-749910, val 5
070-3452980
borje.johansson@repslagarbanan.se
https://www.repslagarbanan.se
Sakkunnig, repslageri och tågvirke
SAOB, Svenska Akademins Ordbok